1300-TALET
De tidigaste kända ägarna till nuvarande Engsholm är enligt urkunderna från 1300-talet, Magnus Ladulås söner, hertigarna Erik och Valdemar, bröder till Kung Birger.
I äldre tider var även Mörkö uppdelad i sex mindre öar: Simonsö, Myrkva, Hornö, Nyckenö, Kolsö och Tunanäs vilka så småningom smälte samman till en, pga. landhöjningen. Den nordligaste ön hette Dåderön, vilken i några äldre källor även kallas för Simonsö. På nordöstra delen av Dåderön vid Järnafjärden ligger Engsholms Slott.
1400-TALET
Delar av marken var i Folkungaättens ägo under större delen av 1300-talet innan gården överläts på Jöns Eskilsson av Forstenaätten, som i sin tur sålde den till riksråden Bengt Filipsson Ulf, gift med den Heliga Birgittas dotter Cecilia.
1400-TALET
1500-TALET
Genom gifte och arv övergick gården till släkten Banér. Knut Eskilsson Banér mördades av Christian Tyrann år 1520 vid Stockholms blodbad, och halvbrodern Nils Eskilsson blev även han mördad fast vid Rasenborg i Finland 1544. Den senares änka, Ingborg Larsdotter Tott, fortsatte att driva gården och den är nu, år 1544 som man för första gången finner namnet Engsholm och då hopkopplat med Borghaga, ett tillhörande “hemman”. Sonen, riksrådet Axel Nilsson Banér, efterträddes av sin son, riksrådet Sten Axelsson Banér, som hade oturen att jämte brodern Gustaf bli halshuggen i Linköpings boldbad år 1600.
1600-TALET
År 1613 förlänades gården till Peder Banér, en släkting till den avrättade Sten Axelsson Banér. År 1619 heter ägaren riksrådet Lars Eriksson Sparre, som avled 1646 och som begravdes i Ytterjärna kyrka.
1692 drogs egendomen in till Kronan i samband med Karl XI:s reduktion. Från den tiden finns en karta över trakten, upprättad av lantmätaren Erik Agner, och på platsen för gårdens corps-de-logi visas en tvåvåningsbyggnad med torn och högt uppdragna gavlar. Samma bild av Engsholm har man i Erik Dahlbergs ”Suecia antiqua et hodierna”, där gården syns i fonden på planschen av Hörningsholms Slott.
1600-TALET
1700 & 1800-TALET
Efter indragningen till Kronan blev gården boställe för chefen för Adelsfanan, som var ett specialregemente för adelsmän. Den förste chefen för adelsfanan var Mårten Lindhielm, senare landshövding i Nyköping.
1719 bränns Engsholm liksom Hörningsholms Slott ner av ryssarna. Kvar blev endast tre hus på Mörkö, varav ett finns här på Engsholm, Liljefors Röda Stuga.
1809 upphör Adelsfanan. Den siste chefen för detta regemente blev Georg Johan de Besche.
1900-TALET
1912 brann huvudbyggnaden och den ena flygeln ner. Fram till dess arrenderade Kronan ut gården till olika personer. Blanda annat hyrde och bodde konstnären Bruno Liljefors på Engsholm mellan åren 1896-98 samt 1901-03. Han blev så förtjust i trakten att han senare köpte mark och en egen gård på fastlandet, på andra sidan Järnafjärden, där han lät uppföra sitt berömda Wig-Wam. Idag ägs det huset av Antroprosoferna i Järna.
Efter branden 1912 beslöt sig staten för att sälja och delade upp gården på fem lotter. Samtliga fem inköptes då av Philip Wersén, Vabis (Scania) förste chef, sedermera också skapare av Södertelge Werkstäder.
Året var 1914, och när den gamla nerbrunna huvudbyggnaden lät han uppföra dagens praktfulla byggnad, färdig 1916, efter ritningar av Södertäljes dåvarande stadsarkitekt Tore E:son Lindbergs ritningar.
1924 köptes egendomen av läkaren Torsten Amundson. Han både bodde samt hade sin praktik på Engsholms Slott fram till sin död 1940. Enligt utgåvan av ”Svenska Slott och Herresäten” från 1933 fanns här många konstföremål av hög klass, varav åtskilliga rariteter.
1940 tillträdde Claes Andersson som ägare, vars broder Oskar Patrik Andersson innehade Hjo Spritfabrik. Han var bekant med en annan känd spritfabrikör, OP Andersson. Med samma initialer och namn blev de snart hopblandade. Det hela blev sen inte bättre av att OP Anderssons spritflaskor låg i lager på Engsholms Slott. Sonen Åke Orrenius tog sedan över och följdes av sin son Carl.I början av 60-talet övertogs slottet av skeppsredare Ragnar Källström, som hade Rex-Bolagen i Stockholm.
I början av 80-talet inköptes Engsholm av antikhandlaren Roland Jeppesen, som under några år bodde och även drev verksamhet här.
1900-TALET
1986
Den 1 april 1986 förvärvade den nuvarande innehavaren, familjen Johansson, Engsholms Slott. Idag ägs slottet av mamma Karin och systrarna Kerstin och Maria, som nu är tredje generationen inom restaurangbranschen. Kerstin Johansson, har sedan starten varit vd.
Vi är också oerhört glada över att fått lära känna Philip Werséns barnbarn i både första och andra äktenskapet. De har gett ännu en dimension till Philip Werséns underbara Engsholm. Det känns som om Philip Wersén kommit ”hem” igen när hans porträtt nu hänger i stora trappan. Även en del möbler, porslin, fotografier och böcker har kommit tillbaka.
BOKNINGSFÖRFRÅGAN
© Copyright Engsholms Slott 2024 | Sida av Belinger